Tankar om hur jag tror att skolan skulle kunna bli bättre (påbörjad)

Kunskaper och färdigheter

Ett försök att strukturera skolans uppgift när det gäller kunskaper och färdigheter:

Jag tycker mig kunna urskilja fyra olika slags syften för den kunskap som skolan borde förmedla.

  1. Kommunikation: modersmålet, främmande språk, bild, musik och matematik,
  2. Vår plats i rummet och tiden: geografi, historia och samhällskunskap
  3. Hur allt fungerar och hänger samman: Fysik, Kemi, Botanik, Zoologi och Teknologi.
  4. Fysisk fostran, motorisk träning och praktiska kunskaper: Gymnastik och idrott, hemkunskap och slöjd

Kommunikation

För 60 år sedan stod i betyget; muntlig framställning och läsning som ett betyg och skrivning var ett annat. Vi hade alltså två betyg i svenska. Det näst viktigaste betyget var räkning, obs. inte matematik. På den tiden insåg man tydligen att det var detta som var de viktigaste ämnena de första åren. Det var de ämnen som var kunskapens moder. Utan att kommunicera kunde man ju inte lära sig något.

Sedan dess har lågstadiet överösts av allt från sophandtering till fysik, kemi, teknik och andra ämnen som de i väldigt liten grad har förmåga att ta till sig. Nu räcker tiden inte till för att lära sig lyssna, tala, läsa, skriva och räkna.

Det är naturligtvis både trevligt och meningsfullt att låta barnen komma i kontakt med dessa ämnen när de tränar sina läs-, skriv-, berättat-, och räknefärdigheter, men på lågstadiet får inte fokus glida bort från färdighetsträningen genom att man i värsta fall ersätter nödvändig skrivträning med fylleriuppgifter eller flervalsfrågor.

Trots att vi nästan dagligen får höra att elever ända upp i gymnasiet varken kan skriva eller räkna tycks man inte inse att det bl. a. är den här snuttifieringen som har trängt ut dessa viktiga ämnen på lågstadiet och gjort lågstadiet till ett högstadie-light och därmed kört ifrån barnens verkliga behov vid 6-10 års ålder. Det är både okänsligt och okunnigt.

Vår plats i rummet och tiden

Vad som är viktig kunskap i de här ämnena är mycket svårt att komma överens om. Här finns idéer om att allt från lanskapens vattendrag och orter till världen högsta berg är nödvändig kunskap till att vi inte behöver några faktakunskaper över huvud taget.

Som alltid tror jag att vi måste börja med att ge eleverna helhetsbilder. Vår värld, vår Jord, världsdelarna, haven och länderna och senare, kopplat till historien, hur länderna bildats och världsreligionerna.

Detaljer som städer floder kan därefter plockas in beroende på vilken aktualitet de har. Naturligt vis finns fortfarande sådana faktakunskaper som krävs för en meningsfull kommunikation, t ex större städer i världen och huvudstäder i Europa.

I Historia är helheten

Lärarnas roll

Förhållningssätt

Läxor

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s